Nu under julhandeln så passade jag på att fynda ett billigt exemplar av Gears of War 3, vilket betydde att min xbox fick jobba lite för en gångs skull. Spelen i Gears-serien är i princip de enda jag köpt till den plattformen och har alltid erbjudit god underhållning och mycket pangpang. Storyn är dock i mina ögon lövtunn, men de har kompenserat detta med att ha riktigt bra action och försöker inte låtsas som att de har ett litterärt mästerverk att jobba med. På denna punkten är inte Gears 3 speciellt annorlunda heller. Utvecklarna Epic har försökt att spela på lite mer känslomässiga strängar emellanåt men det är svårt att ta det på riktigt allvar när man blir utsatt för ett konstant bombardemang av testosteronstinna kommentarer av de andra gruppmedlemmarna. Däremot finns det vissa tillfällen då spelet träffar riktigt rätt.
När man tittar på själva actionbiten så är det inte mycket som har hänt sedan Gears 2, på gott och ont. Dels så fungerar det redan så pass bra att det kan vara förödande att ändra för mycket i mekaniken. Om det inte är trasigt, ska man heller inte laga det. Men det gjorde även att jag kände under första tredjedelen att jag spelade Gears 2,5. Det stack inte ut speciellt mycket från föregångaren och även fall jag tyckte att spelet var underhållande så kändes det som att någonting jag inte kunde sätta fingret på fattades. Detta "någonting" fylldes dock i mer och mer ju längre spelet gick, då man blev lite mer investerad i karaktärerna och i de människor man stöter på under spelets gång. Efter lite drygt halva spelet var jag helt indragen i stämningen på grund av en monumental händelse som jag inte kommer att gå in i detalj på här. Det bevisade för mig att Epic faktiskt kan förmedla känslor genom en typisk "bro shooter", och jag frågade mig själv varför de inte gjorde lite mer av detta.
Grafiskt är spelet en riktig pärla. Epic har ju skapat Unreal Engine och bör ju även ha den största kunskapen om den, och detta bevisas i Gears 3. Bortsett från en del texturglitchar och en ojämn framerate i cutscenes så är spelet en fröjd för ögat, och det märks att motorn är optimerad för 360/PC. Utvecklare har länge haft förbannat svårt att göra spel i Unreal Engine på PS3 utan att få dålig framerate, grumliga texturer eller gigantiska mängder screen tearing så det känns uppfriskande att se denna motorn rulla optimalt. Spelet börjar med de sedvanliga bruna och gråa färgskalorna men senare i spelet utnyttjas även andra färger för första gången i spelserien. Det gör att spelet genast känns fräschare och miljöerna intressanta. Miljöerna i allmänhet känns mycket mer genomtänkta och omväxlande jämfört med de förra spelen och man känner sällan att det är återanvända områden man befinner sig i. Den riktiga höjdpunkten i spelet är dock ljudet. Närmare bestämt Steve Jablonskys mästerliga orkestrala soundtrack. Dessa pampiga stycken får dig att känna allvaret i situationerna samtidigt som det fyller dig av inspiration att rusa mot de inkommande horderna av fiender. Ljudet i övrigt håller också hög klass och min surroundanläggning fick jobba rätt hårt i slutet av spelet, vilket mina grannar säkert kan intyga.
Det är svårt att summera mina känslor för Gears 3. Dels är det ett fantastiskt actionspel, men det känns lite som att Epic siktat högre än så. Om deras ambition har varit att skapa ett spel med en mer allvarlig underton har de misslyckats kapitalt på många punkter. Dialogen genom stora delar av spelet lite smålöjlig och det är inte förrän de vågar ta upp svårare ämnen som spelet blommar ut. Det är lite som en tonårskille som ska vara tuff inför sina kompisar, men som innerst inne vill prata om sina känslor. Jag gillade spelet i sin helhet, men jag ser även potentialen av vad det kunde varit. Problemet är väl att det är svårt att göra dessa ändringar i sista delen av trilogin. Detta är utan tvivel det bästa spelet i serien och möjligtvis den starkaste exklusiva titeln som Microsoft har att erbjuda.
Betyg: 8/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar