tisdag 31 januari 2012

Here we go again

Januari månad är slut och det innebär startskottet för årets första intensiva releaseperiod. Under december och januari har jag gjort mitt bästa för att bli klar med höstens massiva anstormning, och förbereda mig för en nystart i februari. Det har gått relativt bra faktiskt med enbart ett fåtal titlar kvar på backloggen, samt ett par spel som jag vid tillfälle kommer att återvända till för att jaga trophies. Med tanke på releaseschemat i februari och mars kan detta dock dröja ett tag. Jag kommer att införskaffa tre spel under denna period som alla kommer att ta ca 30 timmar att ta sig igenom, och utöver detta så släpps även Playstation Vita.

Redan 1:a februari är det dags för Final Fantasy XIII-2, en mycket lovande uppföljare på ett spel som fick väldigt blandad kritik. Jag tyckte personligen att föregångaren var väldigt bra, men det hade ju förstås sina nackdelar. Ett av de vanligaste klagomålen var att spelet var på tok för linjärt och höll dig i handen för länge. Jag kan hålla med om detta till viss del då du faktiskt inte fick riktigt fria tyglar förrän kanske 20 timmar in i spelet. Till viss del uppskattade jag dock det då det fanns en hel del olika system att lära sig och att öppna upp allt från början hade nog kunnat kännas överväldigande. Det gav även storyn en möjlighet att utvecklas som Square Enix önskade med tanke på att det var till stor del styrt vilka karaktärer du använde i början. Detta tillsammans med att det var det första Final Fantasy-spelet som saknade städer eller en världskarta gjorde att många gamla fans av serien klagade högljutt och reaktionen från Square Enix är ganska uppenbar i denna uppföljare. De har åtgärdat många av de linjära bitarna och återinfört städer där du kan prata med folk och butiker där du kan köpa och sälja utrustning. Den viktigaste förändringen är förstås att du hela tiden har med dig en Moogle som utbrister "KUPO!" med jämna mellanrum. Ett fåtal recensioner har dykt upp nu och det ser överlag väldigt positivt ut.

Nästa spel släpps ungefär en vecka senare och är ett spel som överraskade mig från ingenstans, Kingdoms of Amalur: Reckoning. Jag har tidigare skrivit om spelet efter att ha testat demoversionen som släpptes för ett par veckor sen. Efter en lite trög start i tutorialbiten så blommar spelet ut till vad som mycket väl kan bli ett av årets största mästerverk. Många rollspel erbjuder en djup story, men ytterst få kan samtidigt mäta sig med stridssystemet som finns i Reckoning. Det är nästan på nivå med God of War skulle jag vilja säga, fast det är en liten överdrift. Det finns ett combosystem i Reckoning också fast det är inte lika djupt som det som finns i God of War. Dock är det lika flytande och naturligt. Det är också ett av de få spel som kan mäta sig med Skyrim när det gäller omfattande innehåll. Under intervjuer har projektledaren Ken Rolston nämnt vid ett flertal tillfällen att när en av utvecklarna försökte spela igenom 100% av spelet så fort som möjligt så landade han på ca 200 timmar. Det är ett så pass stort spel att IGN har beslutat sig att recensera spelet på samma vis som man brukar recensera ett MMO så att man får kontinuerliga uppdateringar under ett par veckor och sedan det slutgiltiga betyget. Jag ser fram emot att sänka ohyggligt många timmar i detta spelet.

Sen är det dags. Äntligen. Jag har längtat till den 22:e februari sen E3-mässan i somras. Jag talar förstås om Playstation Vita. Ni som har följt min blogg vet att jag redan skrivit spaltmeter om denna enhet och det finns inte mycket att tillägga. Det solklara köpet på releasedagen är förstås Uncharted: Golden Abyss. Även fall det inte dykt upp speciellt många recensioner av spelet än då de flesta inte recenserar importkopior så har jag i stort sett bara hört positiv kritik om spelet. Luttrade recensenter förundras över det faktum att denna lilla maskin kan pumpa ut så fantastisk grafik och erbjuda en upplevelse som tidigare endast var möjligt på en stationär konsol. De få minuter jag fick testa det på Gamex i höstas gav bara mersmak. Det ska bli fantastiskt intressant att få uppleva detta som jag längtat efter så väldigt länge. Givetvis har jag tagit ledigt från jobbet på releasedagen, och jag hoppas att Webhallen tänker ha en midnattsrelease.

Som om detta inte var nog så är det dags för Mass Effect 3 den 8:e mars. Denna fantastiska spelserie som har gått från klarhet till klarhet ska nå sin episka kulmen och avsluta Commander Shepards historia om striden mellan mänskligheten och Reapers. Enligt de uppgifter som finns tillgängliga så ska spelet innefatta en del strider på Jorden där man ska stå emot en Reaperinvasion, och bara detta låter ju hur fantastiskt som helst. Förstås kommer rymdfärderna att finnas kvar, så du kommer inte att spendera hela spelet på jorden. Spelet har dock oroat många fans genom att visa väldigt mycket action i trailers, och även fall styrningen och känslan tagit ett par steg åt Gears of War-hållet så har jag svårt att tänka mig att det är en rättvis bild av hela spelet. Faktum kvarstår att om man vill marknadsföra ett spel genom en trailer så är inte långa djupa dialoger det bästa sättet, utan det är actionsekvenserna. Jag fick möjligheten att testa spelet på Gamex ca 10 minuter och jag tyckte att det kändes lovande. Styrningen i actionsekvenserna är inte lika kantig och spelet kändes mer flytande än vad tvåan var. Jag har inga som helst tvivel på att Bioware även har en djup, engagerande story som de i princip alltid levererar. Jag hoppas även på fler recitationer av Shakespeare av Elcorskådespelare.


Detta är i stora drag vad som kommer att ske i de kommande månaderna. Kommer jag att ha kul? Självklart. Kommer jag att ha tid för alla spel? Tveksamt. Kommer jag att ta mig tid ändå? Absolut.

måndag 30 januari 2012

Slutet på samarbetet mellan Insomniac och Sony?

I veckan som gick så kom ett tråkigt besked från Insomniac Games. De har beslutat sig för att inte fortsätta med deras kritikerrosade FPS-serie Resistance. Det var ett besked som på sätt och vis var väntat, men som många fans blev besvikna av. En av de största anledningarna jag kan tänka mig är att spelen trots de fina betygen har sålt ganska dåligt. Anledningen som Insomniacs VD Ted Price gav via Youtube var att de nu har nått målet med den storyn de velat berätta i sina spel, vilket kan ses som lite underligt med det något öppna slutet i Resistance 3 som släpptes i höstas. Dock nämnde han att detta betyder inte att det aldrig kommer att släppas några fler Resistance-spel, utan snarare att Insomniac inte kommer att göra fler. Det finns dock större potentiella konsekvenser.

Insomniac har sedan bolaget grundats 1994 varit en utvecklare som exklusivt gjort spel exklusivt för Playstationplattformen, men har alltid varit ett fristående bolag utanför Sonys paraply. Utöver Resistance-serien ligger de även bakom Ratchet & Clank och Spyro. I somras tog de sitt första steg bort från detta genom att offentliggöra sitt första multiplattformspel Overstrike som kommer att publiceras av EA. Det är ju förstås naturligt att Insomniac vill satsa på multiplattform nu med tanke på hur stenhård konkurrensen är i spelbranschen. Frågan är ju bara vad som kommer att ske med Ratchet & Clank och Resistance. Dessa licenser ägs av Sony eftersom de publicerat spelen, så en lösning är ju att om Insomniac inte längre vill utveckla spel i dessa serierna är att dela ut projektet till en annan in-house utvecklare. Risken finns ju dock att magin inte riktigt finns på plats längre om en annan utvecklare gör en uppföljare, men det finns ju tillfällen då det lyckats riktigt bra. Sucker Punch utvecklade ju till exempel trilogin med Sly Cooper-spel till PS2 och när de spelen skulle få en HD-remake hamnade uppgiften hos Sanzaru Games. De gjorde ett så pass bra jobb med projektet så att när det började talas om ett fjärde Sly Cooper-spel så var Sony och Sucker Punch eniga om att Sanzaru skulle utveckla det.

Jag kan medge att jag reagerade ganska starkt när jag hörde om Insomniac Games beslut, men tanken av att se två av mina favoritspelserier dö ut eller försämras var lite frustrerande. Sony har ju dock en skaplig samling utvecklare som är kompetenta nog att fortsätta dessa serier om de skulle önska att fortsätta med dem. Utmaningen är ju som jag nämnde tidigare att kunna behålla känslan från de tidigare spelen. Resistance kommer ju åtminstone att få ännu en release och det är Resistance: Burning Skies till Vita. Utvecklingen sköts där av Nihilistic, och enligt Colin Moriarty på IGN som är en riktigt passionerad Resistance-fan så ser det mycket lovande ut. Det kommer dock inte att vara en fortsättning på huvudstoryn utan kommer att utspela sig mellan första och andra spelet.

I övrigt så hoppas jag att Insomniac fortsätter att utveckla högklassiga titlar som de gjort i så många år. De förtjänar att få en större publik än vad de haft hittills denna generation och det ska bli intressant att se vad de kommer att göra med Overstrike. Mycket är fortfarande okänt om denna titel, men det kommer att vara en co-opbaserad shooter, så mycket är klart. Sannolikt kommer den att vara ganska onlinefokuserad vilket passar som hand i handske på Xbox 360 där många av storsäljarna är onlineshooters. Framtiden för Resistance ser inte lika ljus ut dock, men förhoppningsvis kan ju Burning Skies fylla lite av det begäret. Summan av det hela är ändå positivt då de fantastiskt talangfulla utvecklarna på Insomniac tar chansen att skapa något helt nytt. Det kan mycket väl bli nästa stora hit. Fortsättning följer senare under året.

lördag 28 januari 2012

Ryktena om nästa Xbox

Vi börjar onekligen att närma oss slutet på vår konsolgeneration och förstås har ju både Sony och Microsoft länge filat på specifikationer för sina nya konsoler. Eftersom de flesta ryktena pekar på ny hårdvara under nästa år så är det ju snart dags att låsa hårdvaruspecifikationerna dels för att kunna färdigställa utvecklingsenheter så att det kan finnas spel på maskinen när den väl släpps. En annan anledning är för att kunna etablera en stabil massproduktion med kvalitetstestning, något som Microsoft säkert lärde sig från förra launchen. Genvägarna som Microsoft tog vid lanseringen av Xbox 360 ledde till att mellan 30-40% av den första tillverkningsbatchen fick returneras och ledde till att de fick öppna plånboken och bjuda alla på extra lång garantiperiod.

Ett av de första ryktena om själva hårdvaran handlade om grafikprocessorn. Den sägs vara baserad på en Radeon 6670-teknologi, vilket kan ses som lite överraskande lågt siktat. Det kortet är väldigt mediokert i dagens PC-spel och enligt benchmarks har det problem att få t ex Battlefield 3 eller Crysis 2 att rulla med mer än 20-25 FPS. Förstås kan ju prestandan skilja en del mellan PC och konsoler med tanke på att konsoler är dedikerade att göra enbart en sak, men att basera sin nya spelkonsol på ett grafikkort som är mest populärt för bruk i mediacenterdatorer känns lite underligt. Vad som är positivt är att det är ett DX11-baserat kort vilket betyder att vi kommer att kunna se lite mer avancerad grafik utan att det tynger ner CPU'n för mycket.

Nästa rykte handlar om det optiska mediat. Microsoft har sedan HD-DVD'n dog ut hävdat att Blu-ray är onödigt och istället menat att DVD'n räcker gott till spel och att vi snart kommer att använda oss av digital distribution istället. Till saken hör ju att största konkurrenten på konsolmarknaden Sony är en av licensägarna till Blu-ray-formatet. Nu verkar det dock som att Microsoft kommer att få bita i det sura äpplet, för många rykten pekar på att nästa Xbox kommer att innefatta en Blu-ray-spelare. Satsningen på digital distribution stödjer jag helt och hållet, och jag är övertygad om att det kommer att bli en del av vår framtid. Däremot är marknaden inte riktigt där än eftersom vi fortfarande har gigantiska aktörer som Gamestop som förstås vill bibehålla sin verksamhet. Nu i slutet på livscykeln för Xbox 360 har vi även fått se fler och fler spel som släpps på 2-3 skivor, vilket känns som ett steg bakåt i evolutionen. Därför tror jag att Microsoft antingen kommer att bli tvungna att licensiera Blu-ray, eller hitta på ett eget format. Jag lutar åt det förstnämnda.

Det sista ryktet och utan tvekan det ryktet som skapat mest rubriker är att nästa Xbox kommer att förhindra spelandet av begagnade spel. Någon form av kontrollmekanism kommer att koppla spelet till hårdvara eller, vad som är mer sannolikt, ditt livekonto. När jag läste detta så startade genast en inre konflikt i mig. Jag ser stora fördelar, men samtidigt kan jag inte se att Microsoft kommer att implementera det. De självklara fördelarna är att många fler utvecklare kan få in pengar som bara rinner ut i sanden på grund av begagnathandeln. Detta betyder att vi får en större bredd i spelbranschen och fler utvecklare som vågar satsa på något unikt. Försäljningen av begagande spel bidrar idag till att utrymmet urholkas mellan nedladdningsbara titlar, t ex indiespel, PSN/XBLA, och de stora jättetitlarna som Call of Duty. Det finns ingen som vågar satsa på ett retailspel som potentiellt "bara" säljer 500,000 exemplar och därför blir det oftast att man hellre satsar på en uppföljare till ett gammalt spel istället för att skapa något nytt och fräscht. Det gör ont i hela kroppen när man ser talangfulla medelstora utvecklare som behöver stänga ner eller absorberas av en större utvecklare för att bara ett fåtal har vågat satsa på att köpa något som inte har en siffra efter titeln eller inte köpt deras spel nya. Colin Moriarty på IGN hade en väldigt stor poäng när han kommenterade att det är bara att gilla läget, för att förr eller senare blir det här verklighet. När alla spel distribueras digitalt kommer det inte att vara något snack om begagnade spel.

Som jag nämnde ovan så har jag svårt att se Microsoft ta detta beslut. De kommer hur man än vrider och vänder på det att göra sig ovän med många befintliga kunder som idag förlitar sig på att kunna spara lite pengar på att köpa begagnade spel. Eftersom stora företag blivit stora för att de tjänat pengar så ser jag inte det som en trolig lösning. Om det däremot tagits ett kollektivt beslut mellan alla konsoltillverkare är det en annan sak, men om Microsoft låser ut folk och Sony eller Nintendo inte gör det så kommer ju inte nästa generation bli rolig för Microsoft. Jag är helt inne på Microsofts spår av att vilja se fler köpa nya spel för att stimulera branschen, men jag tror dessvärre inte att marknaden är redo än. Det må bara vara ett rykte, men det har sannerligen dragit upp en välbehövlig debatt. Hur mycket sparar du egentligen på att köpa spelet begagnat?

måndag 23 januari 2012

GTA HD Collection på intåg?

Det har väldigt länge talats om att Rockstar i det tysta jobbat på en remaster av deras gamla kassakor GTA3, GTA: Vice City och GTA: San Andreas. Ryktena föll dock lite i glömska sen i samband med releasen av GTA3 till iOS och Android eftersom många antog att det var detta som varit det hemliga projektet. Nu har dock ryktet fått liv igen genom att ESRB, den organisation i USA som bedömer åldersrekommendationer på spel, har lagt upp en bedömning på GTA3 samt GTA: Vice City för Playstation 3. Detta är det första konkreta vi fått höra om en eventuell HD remaster och det är inte ovanligt att ESRB bedömer spel som ej ännu är offentliggjorda.

Jag har tidigare i bloggen varit en förespråkare för bra HD remasters och detta lär ju inte bli något undantag. Jag tvivlar på att det är Rockstar North som sköter utvecklingen då de är i full färd med att få i ordning GTA 5, men det finns ju duktiga utvecklare som har gjort sig kända och växt genom att just göra dessa projekt sedan tidigare. Mest kända är ju Bluepoint Games som gjort fantastiska jobb med God of War Collection, Ico & Shadow of the Colossus och Metal Gear Solid HD Collection, men den största framgångshistorian står nog Sanzaru Games för. De blev anlitade av Sucker Punch för att göra Sly Cooper Collection till PS3 och både Sony och Sucker Punch ansåg att de gjorde ett så bra jobb att de fick möjligheten att utveckla Sly Cooper: Thieves in Time, ett helt nytt spel i Sly Cooper-serien. Vem som får chansen att putsa upp de klassiska GTA-spelen återstår att se, men jag ser gärna att Bluepoint Games sysselsätter sig med det då det inte ser ut som att de har något aktivt projekt för tillfället. Något som lyser lite med sin frånvaro är ju GTA: San Andreas. Jag misstänker att det också kommer att dyka upp inom kort på ESRB, alternativt att det kommer att få en senare release. Det finns ingen anledning att detta spel inte skulle få en remaster då det varit det mest populära i serien hittills, även fall jag själv är svagast för Vice City och den underbara 80-talsmiljön.

En befogad fråga är ju dock om hur pass bra dessa spelen har åldrats. Grafik går ju alltid att putsa upp en del, och ljud kan bli bättre, men det är ju alltid i grund och botten samma spel med samma tekniska begränsningar som fanns förr. Jag tänker då på spelmekaniska aspekter som styrning av karaktär och bilar, men i synnerhet actionbiten. Det har ju hänt en hel del med actionspel i tredjepersonsperspektiv sedan 2001, och inte ens GTA4 hade ju speciellt bra styrning när du skulle ta skydd eller skjuta. Dock hade jag ju samma upplevelse när jag spelade Metal Gear Solid HD Collection där MGS2 hade, relativt till dagens standard, en väldigt föråldrad styrning. Detta kom jag dock över efter lite övning och ett antal svordomar, och förväntar mig en liknande tröskel här. Något jag är övertygad om är att storyn och uppläggen kommer att hålla eftersom Rockstar alltid gör gedigna verk. Nu är det bara att invänta en bekräftelse från ledningen i Rockstar att spelen faktiskt är på gång, för inte kan väl ESRB sitta och hitta på egna titlar? Om jag skulle våga mig på en gissning om releasedatum så lutar jag nog åt sommaren, men det kanske är lite önsketänkande också med tanke på hur lite spel det brukar släppas under den perioden. Oavsett så kommer det att bli ett solklart inköp för mig för att återuppleva dessa fantastiska klassiker på nytt.

lördag 21 januari 2012

En månad kvar

Nu i helgen börjar nedräkningen till den 22:e februari på allvar. Jag syftar förstås på den stora Vita-lanseringen i Nordamerika och Europa. Försäljningen i Japan går alltjämt knackigt beroende på en del olika anledningar som jag skrivit om tidigare. Den anledning som är störst för tillfället är att japanerna inte känner att enheten har några spel som tilltalar dem, och då är det inte konstigt att man hellre går att köper en billigare konkurrent som har det spel man vill ha. Lanseringen i väst ser dock lite annorlunda ut. Vi bjuds på en sällan skådad mängd med launchtitlar, men viktigast av allt så finns det en bredd som är svårslagen. Många av spelen är tydligt anpassade för den västerländska marknaden dessutom, medan den japanska releasen saknade något som tilltalar just dem. På releasedagen har vi följande titlar att välja och vraka på. (Källa: IGN)

02/22 – Army Corps of Hell (Vita)
02/22 – Asphalt Injection (Vita)
02/22 – Ben 10: Galactic Racing (Vita)
02/22 – BlazBlue: Continuum Shift II Extend (Vita)
02/22 – Dungeon Hunter Alliance (Vita)
02/22 – Dynasty Warriors Next (Vita)
02/22 – Escape Plan (Vita)
02/22 – F1 2011 (Vita)
02/22 – FIFA Soccer (Vita)
02/22 – Hot Shots Golf: World Invitational (Vita)
02/22 – Hustle Kings Vita (Vita)
02/22 – Little Deviants (Vita)
02/22 – Lumines: Electronic Symphony (Vita)
02/22 – Michael Jackson: The Experience (Vita)
02/22 – ModNation Racers: Road Trip (Vita)
02/22 – MotorStorm RC (Vita)
02/22 – Ninja Gaiden Sigma Plus (Vita)
02/22 – Plants vs. Zombies (Vita)
02/22 – Putty Squad (Vita)
02/22 – Rayman Origins (Vita)
02/22 – Shinobido 2: Revenge of Zen (Vita)
02/22 – Super Stardust Delta (Vita)
02/22 – Tales from Space: Mutant Blobs Attack (Vita)
02/22 – Touch My Katamari (Vita)
02/22 – Ultimate Marvel Vs Capcom 3 (Vita)
02/22 – Uncharted: Golden Abyss (Vita)
02/22 – Virtua Tennis 4: World Tour Edition (Vita)
02/22 – WipEout 2048 (Vita)

Som jag nämnde ovan så finns här en fantastisk bredd, och även om långt ifrån alla titlar tilltalar mig så är det just det som är styrkan med denna lineup. Det finns något för i princip alla. Vad som är ännu mer positivt är ju att allt krut inte är spenderat på själva lanseringen. Kollar man framåt under årets gång så finns det ett helt gäng med lovande titlar som definitivt finns på min radar, däribland Gravity Rush och Sound Shapes bara för att nämna ett par. Nu är det bara en månad kvar...

fredag 20 januari 2012

Kommer Diablo 3 att skjutas upp?

Igår gick Blizzard ut med första uppdateringen angående Diablo 3 på ett bra tag, och tonen i det som tillkännagavs kändes inte positiv. Sent i höstas meddelade Blizzard att Diablo 3 skulle få en release tidigt 2012 vilket inte var helt oväntat, men bristen på information nu i början av året har varit en aning oroväckande. Man bör ju ha lite tid att marknadsföra spelet innan det släpps också. När Blizzard väl bröt tystnaden så handlade det om ganska omfattande ändringar som skett sen spelet gick in i betafasen.

Dels har de tagit beslutet att ändra karaktärsattributen, ett ganska fundamentalt byggblock i ett rollspel. Det är ju inte som att man kan lägga in nya grunder för hur din karaktär utvecklas utan att man behöver anpassa alla kringliggande system också, och det har sannolikt varit en omfattande uppgift. När det gäller craftingsystemet så har Blizzard beslutat att ta bort Mystics från spelet som hade funktionen att skräddarsy och förbättra utrustning med hjälp av komponenter du hittat. De hävdar att i det stora hela fyllde de inte en tillräckligt stor funktion i spelet. Det är förvisso svårt för mig att spekulera i huruvida detta stämmer, men det är svårt att argumentera mot en utvecklare som aldrig släpper ett dåligt spel. Dessa ändringar i sig skvallrar ju inte direkt om en försening, men det gör däremot Jay Wilsons kommentar på den officiella Diablo 3-bloggen.

"Vårt jobb är inte bara att släppa ett spel, det är att släppa nästa Diablo. Ingen kommer att komma ihåg om spelet var försenat, bara om spelet var bra. Utöver att färdigställa och polera det befintliga innehållet fortsätter vi att utveckla de centrala systemen i spelet."

Det kan eventuellt vara en överanalys av hans ordval, men det där låter som att de snart kommer att ändra releasefönster från "tidigt 2012" till "sommaren 2012". Jag kan dock inte riktigt hålla med om Wilsons kommentar om att ingen bryr sig om en försening såvida spelet är bra. Det stämmer till viss del, men det måste samtidigt vara tydligt att något påtagligt har hänt under förseningsperioden som rättfärdigar det. I en annan kommentar i hans inlägg på bloggen berättar han om att spelet är egentligen bra nog att släppas nu, men att det inte är tillräckligt för deras egna standard. Det är ju en bra ambition, men samtidigt så är det ju något som alla kreativa människor brottas med. När ska man räkna ett projekt som färdigt? Det finns alltid något man kan lägga till eller putsa på. Om spelet inte släpps nu till våren så kommer jag förstås att bli lite besviken, men samtidigt så kommer det att vara en uppsjö med andra titlar att uppehålla sig med om Diablo 3 skulle glida över till sommarmånaderna. Om det finns någon titel som kan lanseras under sommaren utan att lida av årstiden så skulle det förmodligen vara Diablo 3.

söndag 15 januari 2012

Kingdoms of Amalur: Reckoning

Jag spelar spel från de flesta genrer, men den genre som jag är absolut svagast för är rollspel. Detta innebär att början på året kommer att vara väldigt fullsmockad för min del med spel som Final Fantasy XIII-2, Kingdoms of Amalur: Reckoning och Mass Effect 3. Även fall Final Fantasy och i synnerhet Mass Effect drar mitt intresse så är nog nyfikenheten störst kring Kingdoms of Amalur. Detta beror dels på att spelet baserar sig på en ny värld, och inte är uppföljare som de andra spelen. Tittar man på projektet i sin helhet så finns alla komponenter där för att detta är ett spel som kommer att etablera sig djupt i branschen som ett säljande varumärke.

Till att börja med så anlitade 38 Studios och Big Huge Games den prisbelönte författaren R.A Salvatore för att skapa fundamentet i spelet, dvs en spelvärld, en story samt historia. För er som inte känner till R.A Salvatore så är han en av författarna som skrivit några av de mest kända böckerna om Forgotten Realms i Dungeons & Dragons-världen, däribland böckerna om Icewind Dale och trilogin om Drow Elf-karaktären Drizzt Do'Urden. Med andra ord har han rätt bra koll på fantasy. Resultatet blev att Salvatore skapade en helt ny värld med unika raser, karaktärer, gudar och en 10,000-årig historia. Hur många konkurrerande spel kan hävda att de har så mycket fundament att bygga på? Utvecklarna har sagt att Salvatore skapade så mycket material att de nu har sammanställt en intern wiki, som de kallar för sin bibel, för att hålla reda på karaktärer och dess kopplingar till händelser. Med så mycket bakgrund kan man ju säga att det är en monumental uppgift att styra detta till ett riktat projekt där alla drar åt rätt håll, och då är det få andra personer som är mer lämpade än Ken Rolston. Med ca 30 års erfarenhet i spelindustrin och med en bakgrund i brädspel baserade på dels Warhammer men även Dungeons & Dragons är han en av de mest meriterade rollspelsdesigners som finns att hitta. Han har även legat bakom ett par små titlar vid namn Morrowind och Oblivion. Utöver detta så är det Todd McFarlane som har hand om den grafiska designen, och på hans meritlista finns bland annat serietidningen Spawn.

Upplägget i spelet är att du vaknar upp i en hög med kroppar. En vetenskapsman försöker återbringa liv till de döda för att hitta hemligheten till evigt liv. Du har blivit kasserad bland de misslyckade experimenten, men har i själva verket blivit det första lyckade exemplaret. Du har inget minne av ditt tidigare liv och du skickas iväg för att besöka en så kallad Fate Weaver. I världen som spelet utspelar sig så har alla människor ett förutbestämt öde som en Fate Weaver då presenterar för dig. De kan även se exakt när du kommer att dö. När du besöker denna Fate Weaver så blir det dock lite uppståndelse. Du har inget utläsbart öde alls, och detta har aldrig hänt förr. Det blir ju då förstås din uppgift att försöka ta reda på vad som har hänt och varför just din karaktär har lyckats undvika döden. Inte en helt unik story, men så länge den bara berättas på ett bra vis så behöver den ju heller inte vara det.

Spelet blir ofta jämfört med Skyrim då båda är väldigt omfattande västerländska rollspel. Det element som verkligen skiljer Kingdoms of Amalur från Skyrim är striderna. I Amalur är det betydligt mer actioninriktat, nästan i still med God of War fast inte lika combobaserat. Hur man än vrider och vänder på det så var inte stridssystemet i Skyrim det spelets starka sida, men det hade ju så många andra aspekter som var väldigt starka. Om Kingdoms of Amalur lyckas även med detta så kommer vi att bjudas på en riktig rivstart på året när det gäller spel som kan övervägas till årets spel. Om ca tre veckor vet vi.


tisdag 10 januari 2012

En knackig start

För er som följer min blogg är det ingen hemlighet att jag är väldigt förväntansfull inför lanseringen av Playstation Vita. Jag har med spänning följt händelserna kring lanseringen i Japan den 17:e december, och trots en ganska bra start med ca 350,000 enheter sålda första veckan så har tempot tacklat av ganska rejält de nästkommande veckorna. Andra veckan dök siffrorna till 70,000 exemplar och tredje veckan sjönk siffrorna ytterligare till ca 40,000 exemplar. Branschanalytiker har svarat med sensationsartiklar om att Sony är på väg mot en kris och att Vitan redan har misslyckats. Jag medger att trenden är oroväckande, men det många inte tar i åtanke är orsakerna till trenden.

Vitan lanserades precis i slutet av julhandeln, vilket jag kan se som lite olyckligt eftersom många redan spenderat sina pengar vid den tiden. Ekonomin i Japan (eller globalt egentligen) är för närvarande inte i ett läge där folk har den typen av pengar liggandes som spenderbara tillgångar, i synnerhet med tanke på att Japan fortfarande hämtar sig efter den fruktansvärda jordbävningen i våras. Dessa händelser, förutom den mänskliga katastrofen, lamslog ju den japanska ekonomin under en längre tid och stora investeringar krävs för återuppbyggandet av samhället samt hantering av det kontaminerade området kring kärnkraftverket i Fukushima. Detta har som naturlig konsekvens att folk har mindre pengar att röra sig med och inte lika gärna går och spenderar "onödiga" pengar på ny hårdvara.

En annan faktor är releasetitlarna. Spelen som släpptes tillsammans med enheten kändes inte helt anpassat för den japanska marknaden, vilket känns som ett ganska stort planeringsmisstag från Sonys sida. Det största dragplåstret är ju Uncharted: Golden Abyss, vilket förstås säljer helt ok i Japan men det är en serie som är betydligt mer anpassat efter den västerländska marknaden. Ridge Racer är en annan av releasetitlarna som har skapat frågetecken. Det är en serie som normalt sett säljer bra i Japan, men Namco verkar ha fått ett gigantiskt kollektivt hjärnsläpp i utvecklingen av detta spelet. Av de recensioner jag läst har jag fått fram att det saknar helt spelkänsla, har usel framerate samt endast innehåller tre banor och fem bilar. Har vi genast tagit steget in i början av 90-talet igen? Överlag saknar plattformen idag den riktiga plattformsäljaren för den japanska marknaden.

En tredje och förmodligen den viktigaste faktorn är Nintendo. De har återhämtat sig fantastiskt bra efter prissäkningen på Nintendo 3DS, och genom genialisk timing släpptes två stycken Mario-spel och ett Monster Hunter precis innan lanseringen av Vita. Givetvis säljer ju Mario bra i Japan, men Monster Hunter är näst intill en religion där. På bara ett par veckor sålde spelet nästan en miljon exemplar och influerade säljet av en väldig massa 3DS-enheter förstås. Det är inte ett svårt val när man har en begränsad budget och man får välja mellan en ny hårdvaruenhet med begränsat med intressanta spel, eller en mer etablerad och billigare enhet som har ett bredare utbud av spel.

Förstås hade ju Sony hoppats på en bättre start än så här, men poängen jag vill få fram är att man inte står eller faller med de första veckorna. Jag är övertygad om att Vitan kommer att sälja riktigt bra när den väl kommer igång och även andra regioner har tillgång till den. Spelen verkar onekligen finnas där om man tittar framåt några månader, och det är nu upp till bevis för Sony att de lyckas marknadsföra Vitan som något nytt och fräscht och lyckas nå även de som inte är inbitna spelnördar som jag. De som är insatta i spelbranschen är ju trots allt en minoritet och Sonys förmåga att övertyga dessa att dedikerade handhållna spelenheter fortfarande är i hög grad relevanta kommer att vara den stora faktorn. För min del så kan inte den 22:e februari komma fort nog...

onsdag 4 januari 2012

Årets första intryck - nostalgi

Nu när det finns lite andrum i releasekalendern är det ett ypperligt läge att ge sig på listan av spel jag ännu inte haft chans att spela. Mitt förstaval blev en nostalgiladdad titel, Metal Gear Solid 2 HD. Det är en del av den Metal Gear Solid HD Collection som innehåller MGS2, MGS3 och Peace Walker. Även fall det ursprungliga Metal Gear Solid som släpptes till Playstation 1 var det som fick upp mina ögon för Hideo Kojimas lite galna skapelser så var det ändå tvåan som fastslog min kärlek till serien. Blandningen mellan smygande, action och charmigt överdriven story tilltalade mig på alla sätt och vis. Det ultimata testet är ju dock att återvända till det här 10 år gamla spelet och se hur pass bra det håller fortfarande.

Det första som slår mig är hur pass bra grafiken har hållit. HD-behandlingen har förstås gjort sitt, men i grund och botten behöver man ju en grafisk stil som är solid för att det ska gå att skala upp den. Det man gör är ju mer eller mindre bara att skala upp texturer och befintliga modeller och putsar till dem, det är ytterst sällan det skapas nya tillgångar. Med detta i åtanke är MGS2 väldigt imponerande. Även ljudet har ju mastrats om från stereo till 5.1-ljud och är mycket effektfullt. Detta hjälps ju inte minst av Harry Gregson-Williams magiska soundtrack. Röstskådespeleriet är lite krystat och överdrivet, men passar in i miljön och har ju alltid varit en del av charmen med Metal Gear Solid. De enda ställena där man egentligen märker ålderns tecken är i styrning och spelmekanik. Du har t ex en statisk kamera som du inte kan styra vilket gör att du inte riktigt kan titta dit du vill i alla lägen, men trots detta så hanteras kameravinklarna ganska väl. Det är dock en rätt jobbig omställningsperiod när man är van vid dagens tredjepersonspel. Jag hade även hunnit glömma bort hur skruvat slutet av spelet var och vilka vida svängar storyn tar. Det är ju även detta en del av charmen med MGS-serien, men jag kan ärligt säga att även efter att ha klarat spelet 4-5 gånger så kan jag inte svära på att jag har förstått hela storyn än.

MGS3 håller i sin tur ännu bättre jämfört med dagens standard. Du får fri kamerakontroll vilket underlättar väldeliga eftersom du inte längre har någon karta där du kan lokalisera dina fiender. Grafiskt sett är det nästan förvånadsvärd skärpa och detalj. Det faller förstås lite när du kommer nära inpå texturer eller när du studerar ansiktsanimationer i cutscenes men jag vill säga att Bluepoint, som har stått för remasterjobbet, verkligen har höjt ribban för hur en HD remaster ska se ut. Samtidigt så har de låst frameraten på 60 FPS till skillnad från PS2-versionen som hade ganska skakig framerate emellanåt och försökte kompensera detta med motion blurring i animationerna för att dölja lägre detaljrikedom. Detta är som bortblåst i dessa HD remakes och det gör upplevelsen alltmer njutbar.

Jag har ännu inte hunnit testa Peace Walker, vilket jag heller inte gjorde i någon utsträckning på PSP. Jag lyckades aldrig riktigt fastna för spelet eftersom det haltade på grund av de tekniska begränsningarna, närmare bestämt att du bara har en analog spak på PSP'n. Detta gjorde att trots att styrningen var av modernt stuk så fungerade det trots allt inte eftersom du inte hade en spak att styra kameran med. Det komplicerade spelandet och gjorde inte det till en njutbar upplevelse. Spelet i sig var fängslande, men det var en för stor barriär att styrningen inte fungerade helt som jag önskade. Nu när spelet är portat och remastrat till PS3 så är detta problemet borta. Jag kommer förstås att hoppa på detta spelet så fort jag är klar med MGS3, men jag ska verkligen ta mig tid att njuta av det spelet först. Det är min klara favorit i serien och atmosfären från kalla kriget genomsyrar hela upplevelsen på ett magiskt vis.

Kort sagt, tre fantastiska spel för ca 350 kr sammanlagt. Inte ett svårt val.

måndag 2 januari 2012

En överblick på 2012

2011 var ett av de bästa spelåren jag kan minnas med en otroligt hög standard på spelen, i synnerhet de som släpptes under högsäsongen i slutet på året. Ska då 2012 kunna matcha denna nivå? Efter en snabb överblick på de titlar som vi kan förvänta oss så är det nog faktiskt inte omöjligt. Januari månad kommer att vara ganska lugn, men sen ser det ut som att det kommer att vara en strid ström med topptitlar.

Februari


Normalt sett hade detta varit en väldigt solid månad med titlar som det lovande rollspelet Kingdoms of Amalur: Reckoning, den lite omstridda remaken av Syndicate och Final Fantasy XIII-2. Detta året får dock dessa potentiella topptitlar ursäkta, men månadens klarast lysande stjärna är Playstation Vita. Trots försäljningssiffror som inte varit superimponerande i Japan efter release den 17:e december är min entusiasm oförändrad. En del publikationer i väst har importerat enheter för recension och dessa förhandstittar har varit i stort sett eniga om att hårdvaran är väldigt bra, och nu handlar det om hur bra spelen blir. De flesta titlar som släpptes vid releasen i Japan är enbart på japanska vilket gjort det svårt för recensenter utanför Japan att få en bra insikt i hur bra spelen är, men Uncharted: Golden Abyss är helt och hållet på engelska. De få recensioner som dykt upp av det spelet är oerhört lovande vilket är något av en befrielse med tanke på att det inte är Naughty Dog som skött utvecklingen. Det cementerar mitt beslut om att det är den solklara titel som jag kommer att köpa tillsammans med min Vita den 22:a februari.

Mars


Som om inte rivstarten i februari var nog så erbjuder mars vad som potentiellt är årets spel 2012, närmare bestämt Mass Effect 3. Här har vi då avslutningen på Commander Shepards rymdepos och hans kamp för att rädda mänskligheten från den angripande mekaniska rasen The Reapers. I likhet med förra spelet kan du importera dina sparfiler från tidigare spel för att låta tidigare beslut och händelser löpa vidare till det nya spelet, vilket gör att din karaktär som du lagt ner så mycket tid på redan kommer att fortsätta att existera med sin helt egna historia som du skapat. Av det lilla som jag spelade på Gamexmässan så har spelkänslan i actionsekvenserna tagit ytterligare några små steg åt Gears of War-hållet, men Bioware har intygat flera gånger att det i grund och botten kommer att finnas ett rollspelsfundament. Jag hoppas sannerligen det, för det är just det som gjort serien så fantastisk.

Den andra titeln denna månad som sticker ut är Max Payne 3. Det är nu lite drygt åtta år sedan vi såg ett Max Payne-spel senast och det ser ut att ha hänt en hel del. Den största ändringen är att det inte längre är finska Remedy som står för utvecklingen utan detta har tagits över av Rockstar som inte bara är utgivare längre. Något som känns lite kontroversiellt, åtminstone om man ska döma av de trailers som släppts, är att spelet inte verkar lika mörkt och "skitigt" längre. Man har fått se en del klipp av en något äldre Max Payne som verkligen ser avdankad ut och när han befinner sig i Sao Paulo i Brasilien. Senare uttalanden från Rockstar har dock påpekat att man börjar spelet i New York där de tidigare spelen utspelat sig, och att storyn tar dig till Sao Paulo vid ett senare tillfälle. Det känns trots allt som att Rockstar kan det där med att berätta en story med edge, så jag förväntar mig en värdig uppföljare.

Resten av året


Här efter är det lite oklart med releasedatum fortfarande men jag vill ändå lista upp lite titlar som jag kommer att återkomma till senare i bloggen.

Diablo 3
Bioshock Infinite
Tomb Raider
Journey
Assassin's Creed 3 (vilket jag förmodar att det kommer att heta)
Borderlands 2
Far Cry 3
Hitman Absolution
The Last Guardian
Ni No Kuni
Resistance: Burning Skies
Prey 2

Lägg därtill titlar som vi ännu inte fått reda på något om. Jag kan nog påstå att det här året kommer att bjuda på en del underhållning.