Batman: Arkham City är en av årets bäst mottagna titlar hittills om man tittar på Metacritic, men ändå har spelet lyckats uppröra på ett flertal fronter. Debatten startade någon vecka innan releasen då utgivarna Warner Bros tillkännagav att spelet skulle ha en form av "online pass" som många andra har för multiplayerdelen i sina spel. Det klargjordes då att koden som medföljer spelet när du köper det kommer att ge dig möjlighet att ladda hem DLC i form av Catwoman eftersom spelet inte har något multiplayerläge. Catwoman hade tidigare marknadsförts som en ganska stor grej för spelet och då hakade genast många upp sig på att man var tvungen att ladda hem dessa spelbara kapitel. Det alla egentligen klagade på var att man inte fick med denna DLC om man hyrde spelet eller köpte det begagnat eftersom den medföljande koden endast fungerar en gång.
Garnett Lee på Shack News hävdade att detta var en orättvis segregering av marknaden eftersom man inte ska ta för givet att alla har en internetanslutning till sin konsol. Sådana skandaluttalanden sänker ju dessvärre debatten till kvällstidningsnivå och tittar inte på orsaken till varför dessa koder mer eller mindre blivit standardförfarande. Det är ett faktum att utgivare har en nedsatt inkomst på sina spel på grund av handeln med begagnade spel. Om inte butikskedjorna som t ex Gamestop vill dela med sig av den enorma marginal de gör på begagnade spel så kommer vi heller inte bli av med de medföljande koderna. Om man köper spelet begagnat kan man även köpa koden separat på XBLA eller PSN och det är ju så utgivarna får åtminstone en liten bit av kakan. Ett annat alternativ är ju att sälja spelet enbart digitalt och helt och hållet radera butikerna från ekvationen men dessvärre är vi inte riktigt där än.
För att ge lite perspektiv på det hela så är faktiskt inte Catwoman DLC'n kritisk för spelet. Den är väldigt välgjord och jag känner att spelet blev bättre av att den fanns med, men jag hade nog tyckt att spelet varit lika komplett utan den. Det är ju trots allt Batman: Arkham City du har köpt, inte Batman & Catwoman: Arkham City. Om det är så pass viktigt för dig att ha allt med i spelet så är det bara att köpa det nytt. Om du köper det begagnat om ett par veckor för att spara 50 spänn så kanske du får lära dig acceptera att du inte får allt serverat som man fick förr. Detta är inte menat att låta nedlåtande för folk som handlar begagnade spel för det har jag själv också gjort vid tillfälle. Jag är dock ganska noga med att ge stöd till de utvecklare och utgivare som släpper bra spel istället för att ge alla pengar till butiken som inte har något med spelet att göra. I de fall de skiljer sig väldigt lite mellan en ny och en begagnad titel rent prismässigt så är mitt råd att köpa nytt. Om alla satsar på det begagnade spelet så får vi aldrig se några nysatsningar i spelbranschen då alla kommer att köra på säkra kort för att garanterat gå runt ekonomiskt. Jag spenderar garanterat mer på spel än vad majoriteten gör, men när det handlar om ett inköp på 500-600 kr så gör en 50-lapp inte någon skillnad åtminstone i mina ögon. Om det dessutom är så att du vill ha innehållet som koden ger tillgång till, är det då inte värt lite extra?
Det finns så klart ingen enkel lösning på detta problem, då konsumenter vill spendera så lite som möjligt och företagen vill tjäna så mycket som möjligt. Det svåra är att hitta den kompromiss som känns acceptabel för båda parter. Spel är mitt största fritidsintresse och en hobby jag älskar och därför spenderar jag mycket tid och pengar på detta. Många andra köper enbart ett par spel per år och har ett helt annat perspektiv på hur det funkar med dessa onlinekoder. Jag tror samtidigt att Garnett Lee är rejält ute och cyklar med sin kommentar om att det finns så pass många gamers utan internetuppkoppling att man måste ta detta i åtanke. De ställen i världen där det är glest mellan internetuppkopplingarna är kanske inte just detta det största problemet att fokusera på. Om man skulle lösa detta genom att införa digital distribution så uppstår ett annat problem, nämligen alla de gamers som kommer att klaga på att det inte går att sälja tillbaka spelen begagnade. Det är sannerligen ett stort moment 22 för utgivarna, och frågan är om det kommer att kunna lösas på ett ömsesidigt acceptabelt vis. Den som lyckas med detta har en framtid som fredsmäklare i mellanöstern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar