lördag 15 oktober 2011

Är multiplayer ett måste?

Nu i veckan så offentliggjorde Bioware vad som ryktats om sedan i somras, dvs att Mass Effect 3 kommer att innehålla multiplayer. Denna checkbox på produktspecifikationen verkar bli mer och mer obligatorisk ur utvecklarnas perspektiv med tanke på att typiska storydrivna rollspel som Mass Effect också börjar få det. Jag tror förvisso inte att utvecklarna själva kommer med idén i många fall, utan det kommer från utgivaren. Multiplayer leder till att färre kunder byter in spelet efter de är klara med spelet, det visar åtminstone statistiken för de spel som är multiplayerfokuserade. Men är det verkligen en bra idé att klistra på ett multiplayerläge som inte passar in i sammanhanget? Är det värt att ta utvecklarnas dyrbara tid som istället kan spenderas på att polera singleplayerkampanjen?

Det komiska i det hela är hur defensiva Bioware var i pressreleasen. Det betonade väldigt starkt det faktum att multiplayerdelen var helt och hållet separat från det övriga spelet, och att ett helt annat team jobbar med det. Detta indikerar ju rätt tydligt att detta är ett beslut som EA tagit, och då kvittar det hur mycket Bioware hävdar att de är en helt frigående utvecklare som får göra som de vill. I detta fallet kommer multiplayerläget att bestå av co-op uppdrag för upp till fyra spelare, så det gör det åtminstone någorlunda intressant för min del. Jag spelar själv ganska sällan multiplayer, men när det väl händer så är det oftast i spel som har co-op. Som jag har förstått det kommer dessa uppdrag att vara väldigt actionfokuserade, vilket då får mig att tänka att de vill casha in på succén som Gears of War har haft. Det stora problemet är att Gears of War är en action shooter, och Mass Effect är ett action RPG. Du kommer aldrig att ha lika bra actionsekvenser i Mass Effect som du kommer att ha i Gears of War eftersom de är byggda på två vitt skilda fundament. Det faktum att båda spelen är i tredjepersonsperspektiv och innehåller vapen är bara detaljer i helheten.

Ett annat spel som gått samma väg är Assassin's Creed. De två första spelen var enbart singleplayer, men när det var dags för tredje spelet så var det dags för multiplayer också. Jag kan medge att konceptet av lönnmördare som försöker ha ihjäl varandra är lockande, men strukturen var helt trasig. När jag testade multiplayerdelen så var det ingen som spelade som det var menat att spelas, utan alla sprang runt och högg ner allt utan att försöka vara diskreta eller dolda. Tänk er Quake, fast i renässansens Italien och med svärd och knivar. Inte en höjdarkombination. I kommande Assassin's Creed: Revelations har dock Ubisoft gjort en del åtgärder för att slippa detta och skapa lite mer ordning så att folk kan spela som det är menat. Jag testade betaversionen av spelet och visst känns det lite bättre, men det är ändå lite malplacerat tycker jag.

Ett exempel på motsatsen är ju Skyrim. Ett gigantiskt rollspel som enbart är singleplayer, men som erbjuder så pass mycket innehåll att du enligt utvecklarna behöver spendera 300 speltimmar för att kunna ha gjort allt. Detta är ett tänkande som inte många andra verkar ha förstått. Erbjuder man stora mängder innehåll av hög kvalitet så kommer spelare att spendera lika mycket tid i ett singleplayerspel som man gör i ett multiplayerspel. Det är ju inte konstigt att så många som köper Call of Duty-spelen hoppar rakt in i multiplayer, för kampanjen brukar vara ca 5 timmar lång och innehåller saker som man redan har sett i diverse Michael Bay-filmer.

Förstås kan man ju argumentera att alla spel har frivillig multiplayer, men poängen jag vill få fram är att det inte finns någon skam i att göra ett dedikerat singleplayerspel. Det är väldigt underskattat numera med ett djupt storydrivet singleplayerspel just på grund av att multiplayer blivit en standardfeature för att "förlänga livet" på produkten. Alla team är ju inte lika stora och omfattande som Bioware Edmonton eller Ubisoft Montreal, och har ju därför begränsade resurser att sprida runt. Om dessa resurser sprids för tunt blir ju produkten lidande på antingen singleplayer eller multiplayer, eller i många fall båda. Jag är övertygad om att detta resulterat i att många lovande projekt blivit dåliga spel, eller kanske till och med lagts ned innan de blivit färdiga på grund av bristande stöd från utgivare och finansiärer. Jag tror ju inte på något vis att singleplayerspel är på väg att dö ut, men det är ju definitivt en urholkning som sker när utgivare försöker hitta sätt att få kunderna att inte byta in sina spel. Hoppet är ju att utgivarna hittar lämpligare sätt att göra spelen mer attraktiva för kunderna istället, utan att försöka fylla en innehållskvot. Tills dess kommer många multiplayerservrar stå tomma och öde. Är detta bättre än att någon byter in spelet och någon annan köper det begagnat?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar