söndag 15 april 2012

Ett sidospår till MMO-världen

Denna helgen hade jag möjligheten att testa det kommande MMO-spelet TERA (The Exiled Realm of Arborea) då jag lyckades snappa upp en betanyckel via Eurogamer. Med erfarenhet från många timmar med bland annat Anarchy Online och World of Warcraft har jag spelat min beskärda del av dessa onlinespel, men det har varit länge sen jag fastnade så totalt för ett MMO som jag gjorde när World of Warcraft släpptes. Det finns dock ett par anledningar till detta. Dels så spelade jag så pass mycket World of Warcraft att jag helt enkelt brände ut mig. Jag har försökt återvända till spelet nu vid ett senare tillfälle, och det är kul i ett par timmar tills jag kommer in i de gamla hjulspåren igen och känner att jag inte får ut något av spelet. Eftersom många nya MMO-spel får mycket av sin inspiration från Blizzards mästerverk så känns de nya spelen lite för bekanta, och känslan av att jag har gjort det här förr infinner sig. Den andra anledningen är att MMO-spel sväljer väldigt mycket av din tid. Det är självklart upp till dig själv hur mycket du spelar, men jag känner personligen lite av en press att spela så mycket som möjligt eftersom det oftast finns en månadsprenumeration involverat. Detta gör att jag har mindre tid att spela alla andra spel som intresserar mig, vilket skapar en viss stress. Detta i kombination med att ingen egentligen har lyckats slå World of Warcraft på fingrarna ännu gör att intresset för genren har svalnat från min sida.

Med jämna mellanrum tar jag dock chansen att testa de nya utmanarna på marknaden, som i detta fallet blev TERA. Spelet är nu i betastadiet med planerad lansering om knappt en månad. När man startar upp spelet får man i bekant stil välja mellan åtta raser och sju klasser. Raserna skiljer sig ganska rejält utseendemässigt och har specifika fördelar och nackdelar jämfört med andra, vilket också är ett standardformat. Något som stack ut var dock att vissa av klasserna känns en aning underliga. Till exempel har vi de förvuxna blandningarna mellan tvättbjörn och koalabjörnar som heter Popori eller, den raka motpolen, Elin som är modellerad efter en typisk sexig animetjej fast med kaninöron. Av någon märklig anledning så var servern jag spelade på ganska överpopulerad med Elinkaraktärer, vilket kanske berättar något om åldersgrupp och kön på de som spelade. Klasserna är uppdelade i typiska kategorier som tank, DPS och healer och bjöd inte på något extremt nyskapande där heller. Nu fanns det förstås inte tid eller ork att testa precis alla klasser men min Mystic som jag fick upp till level 13 kändes inte direkt som något banbrytande. Det är en magiker med fokusen uppdelad på DPS, support heal och summons och är sannolikt en klass som kommer att hatas av alla som inte spelar den. Anledningen till detta är att det var totalt omöjligt att dö. Oavsett hur många fiender jag lyckades dra på mig kunde jag alltid i lugn och ro rensa bort dem. Jag lyckades även att helt själv sänka en av de första bossarna som man egentligen borde ha en grupp andra spelare med sig för att ta.

TERA är ett väldigt vackert spel för att vara ett MMO faktiskt. Det är byggt på Unreal Engine 3 som fortfarande håller rätt bra trots några år på nacken. Miljöerna jag hann med att se var ganska välgjorda och det kändes som en helt ok fantasyvärld som jag skulle vilja lära mig historian i. Menysystem påminner en hel del om World of Warcraft och det gör även craftingsystemet. Questsystemet fungerar bra och hjälper dig att naturligt ta dig vidare så att du får utforska världen samtidigt som du levlar upp. Mig veterligen så var detta en ganska omfattande betatest i helgen och om så är fallet är det ett gott betyg till utvecklarna Frogster Interactive, för jag upplevde inte ett enda tekniskt problem under hela helgen. Det är ingen enkel uppgift när man talar om ett så massivt projekt som ett MMORPG. Allt som allt så kan jag faktiskt inte hitta något direkt fel med spelet som jag kan peka på bortsett från en sak. Det var helt enkelt inte speciellt kul. Det kanske låter lite underligt när jag spenderat kanske 5-6 timmar med spelet i helgen, men det kommer från gamla MMO-vanor. Jag kom på mig själv att till slut stänga av ljudet i spelet och lyssna på podcasts istället. Jag läste inte vad uppdragen handlade om utan sprang bara till målet, dödade x antal odjur och återvände till uppdragsgivaren. Nu när betahelgen är över så känner jag mig helt klar med spelet. Jag känner inget sug överhuvudtaget att återvända. Om detta beror på någon av de anledningar jag nämnde i början av inlägget kan jag inte svära på, men det fanns helt enkelt inget som fick mig att lyfta på ögonbrynen. Jag har kanske bränt ut mig på själv MMO-konceptet i sig, vem vet. Är du dock sugen på ett nytt MMO som funkar bra och som utspelar sig i en intressant värld så kan det dock vara värt att kika på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar